Hästhållning på hästens villkor - gynnar både häst och hästägare

Att hålla hästar i box har börjat bli ifrågasatt, både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur hälsoperspektiv för både häst och skötare. Boxuppstallning kräver mycket manuellt arbete vilket gör det svårt att bedriva till exempel vinstgivande uppfödning. Insikten om hur hästens utveckling och hållbarhet påverkas negativt av för mycket stillastående blir också allt större. Idag finns alternativ som utan att kräva mer yta tar tillvara både hästens och stallägarens intressen på ett bättre sätt.

Eftersom hästen är ett flockdjur är det ganska självklart för de flesta att de rent psykiskt mår bättre av att hållas i grupp än i ensamboxar. Man har dessutom kunnat visa att riskerna för hälsostörningar minskar kraftigt om de får vara utomhus, till exempel luftvägsproblem och magsår.

En väl fungerande, modern lösdrift har många fördelar gentemot traditionell uppstallning, både för hästen och den som ska ta hand om driften av stallet. I stall är luften vanligen förorenad, vilket påverkar både hästar och människor negativt. Traditionell stallmiljö innebär också tungt och ofta oergonomiskt arbete med grovfoder- och gödseltransporter. I en modern utedriftsanläggning kan majoriteten av allt manuellt arbete mekaniseras och lufthygienproblemen försvinner. När arbetsbördan för driften minskas frigörs också tid för mer kvalificerade arbetsuppgifter, som träning av hästarna.

Det krävs dock en del kunskap för att lyckas. Att bara släppa ut hästarna och låta dem sköta sig själva är snarare vanvård än hästparadis. Lösdriften måste planeras noga för att bli optimal. I dag finns tekniska system som möjliggör noggrann individuell utfodring även för hästar som hålls i grupp, vilket har gjort det lättare att skapa bra lösdriftshållning.

Intelligent lösdrift

Jörgen Hölmark är svensk återförsäljare för ett system som kallas Active Stable, ett av de mest använda i Europa. På Wiggeby gård strax norr om Stockholm har han själv ett inackorderingsstall där hästägarna kan välja mellan boxuppstallning och denna typ av sofistikerad lösdrift. - Det krävs egentligen inte mer mark än för ett traditionellt stall med rasthagar, säger Jörgen. Skillnaden är att marken utnyttjas på ett smartare sätt, både för hästarna och personalen. Som Jörgen uttrycker det: Det är inte storleken på ytan som är poängen, utan rörelsen på ytan. Den åstadkommer man genom att utforma sin lösdrift på ett genomtänkt sätt.

Hästhållning på ett sätt som liknar hästens naturliga miljö är inte bara positivt för hästen, utan också kostnadseffektivt. Framför allt är det kostnaderna för arbete som minskas rejält jämfört med traditionell uppstallning. Oavsett vad man har sina hästar till, allt ifrån uppfödning till tävling på högsta nivå, så finns lösdriftsalternativ som tillvaratar både hästens och ägarens intressen bättre än dagens boxstall. - Vår arbetsbörda har minskat från åtta timmar om dagen till några timmar i veckan, inklusive den dagliga visitationen av alla hästar, säger Jörgen. Det allra viktigaste för mig är dock den skillnad i välmående som jag kan se hos hästarna.

Hästvänlig lösdrift skapas på ritbordet

Inom Active Stable-området finns en hästvänlig ligghall, foderautomater för stråfoder och   kraftfoder samt en vattenbehållare med självpåfyllande året-runt-vatten. Dessa placeras på olika platser, vilket uppmuntrar hästarna till rörelse och tillfredsställer deras naturliga behov av födosök. - Det viktiga är att skapa vandringsstråk för hästarna, poängterar Jörgen. Placera de olika delarna i samklang med naturen, väder & vind samt hästarnas behov. Har man ont om markareal är det snarast ett argument för att bygga en intelligent lösdrift istället för ett traditionellt stall. - För året-runt-delen i en sådan här lösdrift behövs inte mer än cirka 100 kvadratmeter per häst, de inspireras till rörelse genom utformningen, säger Jörgen.

Han berättar också att i andra länder i Europa, där man inte har tillgång till samma markarealer som i Sverige, blir lösdriftssystem som Active Stable allt vanligare: - På så sätt behöver man inte så mycket yta, men kan ändå skapa en hästvänlig djurhållning som främjar friska och hållbara hästar. Bara runt staden Hamburg i Tyskland finns det cirka 40 sådana här anläggningar.

- När man bygger sin ligghall är det viktigt att utforma den på ett sätt som gör att hästarna vill använda den, berättar Jörgen. Det ska vara generösa öppningar och hästarna ska kunna känna sig trygga. Har man många hästar i samma lösdrift kan man bygga rumsdelare, så att hästarna kan mingla runt lugnt och tryggt. Ett mått på att ligghallen är bra är att alla hästar i flocken är där inne samtidigt, till exempel vid dåligt väder.

Genom att använda foderautomater får hästarna utlopp för sitt behov att söka föda. - Deras födosök blir bekräftat i och med att fodergivan kommer när de går in i foderstationen, förklarar Jörgen. Det gör dem mentalt nöjda. De får också äta i lugn och ro, eftersom de bara kan gå in en och en i ett utfodringsbås.

Det är viktigt att se till att hästarna alltid har tillgång till friskt vatten. - Investera i ett självpåfyllande system som fungerar året runt, tipsar Jörgen. Det går åt mer vatten än man kanske tror, och det är inte bra om karet skulle råka bli tomt.

Marken där foderstationerna, ligghallen och vattnet finns bör vara välpreparerad, med markförstärkning och dränering. - Då slipper man leran och det blir också lättare att mocka ut. I Jörgens lösdrift går 15-20 hästar, och ytan mockas ett par gånger i veckan med hjälp av traktor och grep. På andra anläggningar förekommer det också att man använder sopmaskin.

Man kan också anlägga en rullningsyta med sand. Den ska ligga högt och ha torr, mjuk sand. Är ytan välplacerad blir den både en skön plats att rulla och att ligga och vila på. Det grus som läggs som ytlager vid markpreparering är ofta inte så behagligt att rulla sig i. Träd inom området ger både rumsdelning och en mer omväxlande miljö. Om man hägnar in dem slipper man att hästarna skadar dem.

Jörgen fortsätter: - Komplettera gärna året-runt-delen med en beteshage sommartid, om du har möjlighet. Har man ett magert bete så kan det passa hela flocken genom att de individer som behöver mer näring stödutfodras i foderautomaterna.

Individuell utfodring

Foderstationerna gör det möjligt att säkerställa varje individs näringsintag. - Alla hästarna har en grimma eller halsrem med en transponder, ett litet datachip, förklarar Jörgen. Därigenom kan vi ha individuell utfodring för var och en. När de går in i grov- respektive kraftfoderstationen känner systemet av vilken häst det är och hur mycket foder den ska få. Det ryms flera typer av foder i stationen, så de behöver inte äta av samma sort. Även vätskor fungerar.

- Varje dag kollar jag av i datorn hur respektive häst har ätit. Datasystemet är avancerat och kan bland annat ta hänsyn till om en häst varit borta, för till exempel ridning, under några timmar. - Då ökar den givan under de närmast efterföljande målen, så att hästen ändå får sin dagsgiva.

Konkurrensen om fodret kan vara ett problem i en lösdrift där alla hästar utfodras tillsammans. Med hjälp av foderstationer kan det undvikas, då stationen stängs när en häst gått in. Hästen kan alltid lämna stationen när den vill, utan att något foder blir kvar.

Eftersom utfodringen styrs helt individuellt går det att hålla till exempel växande unghästar tillsammans med vuxna tävlingshästar. Jörgens foderstationer är inställda för att ge varje häst foder en gång per timme. Att äta ofta och lite stämmer bra överens med vad hästens mag-/tarmsystem är uppbyggt för. Foderutnyttjandet blir bättre och foderspillet mindre.

Snabb invänjning

När det kommer en ny häst till Jörgens moderna variant av lösdrift får den först gå i "invänjningsboxen". Det är en box med tillhörande hage, som ligger precis bredvid vattenkaret i lösdriften. Det är ett säkert järnstaket mellan de båda hagarna, så att hästarna kan nosa på varandra. - Det gör att flocken naturligt går och hälsar på nykomlingen när de går för att dricka, förklarar Jörgen. På så sätt blir det inget märkvärdigt när den nye sedan släpps in i flocken. Den släpps med de mellan- och lågrangade hästarna först, sedan släpps de högrangade in en efter en med några minuters mellanrum.

- De hästar som är socialt trygga lär sig foderautomaterna redan första dygnet. Men även de som inte haft möjlighet till social utveckling med andra hästar tidigare, utnyttjar systemet fullt ut inom en vecka, berättar Jörgen.

Lösdrift räddade hästen

Jörgens anläggning erbjuder både traditionell boxuppstallning (med foderautomater) och modern, kontrollerad lösdrift. Han berättar om en av sina kunder vars häst hade en återkommande diffus hälta: - Jag sa till henne att släppa ut hästen i Active Stable, det var enligt mig enda sättet ifall hästen skulle ha en framtid. Hon lyssnade, och sedan den släpptes ut har den varit igång och tränats hela tiden utan problem. Faktum är att samtliga hästägare här upplever att deras hästar är friskare, har färre infektioner och inga hältor, när de går i vår moderna form av lösdrift.

Passar alla hästar

På Wiggeby Gård går alla typer av hästar i lösdriftssystemet, allt från unghästar till tävlingshästar och hobbyhästar. - Det är nog lika blandat som i vilket stall som helst, konstaterar Jörgen. I flocken finns både ston och valacker, vilket Jörgen inte tycker är något problem. - Absolut inte, det märks ingen skillnad. Det finns ju inte heller någon matkonkurrens, så det är lika odramatiskt som i en flock på ett "matrikt" sommarbete. Hästarna har ju dessutom alltid sysselsättning i hagen, till skillnad från i en "kal" och liten rasthage.

- Är det väldigt varmt ute eller mycket insekter kan det ibland vara bra att låta hästen vila lite och få rätt kroppstemperatur innan man arbetar den, tipsar Jörgen. Men det gäller ju oavsett om hästen står i rasthage eller lösdrift. På samma sätt kan man vid sådana väderförhållanden låta tävlingshästen stå i invänjningsboxen natten innan en tävling i högre klasser, om det är en häst som behöver det. Det kan vara väldigt individuellt, andra laddar bättre i flocken. - Det finns elithästar inom både trav- och galopp, där uthållighet och energi verkligen är avgörande, som går i sådana här system och presterar på topp, tillägger Jörgen. Ett ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande kan ge mycket goda effekter på prestationsförmågan.

Gratis konditionsträning

Jörgen har haft sitt lösdriftssystem under många år nu och har hunnit göra en del studier av de hästar som går där: - Jag räknade för skojs skull ut hur långt mina egna hästar gick under ett dygn i systemet, berättar han. Det är ungefär 250 meter mellan kraftfoder- och grovfoderstationerna, och genom att med hjälp av datasystemets logg räkna hur de rört sig mellan dessa två stationer kom jag fram till att de skrittade flera mil per dag! Och då hade jag ändå inte räknat all rörelse de gjorde, lek och liknande kommer ju till. Som en jämförelse kommer man ungefär fem kilometer om man skrittar ut med hästen en timme.

- Man ska också ha i åtanke att den skritt som de utför är kraftfull och energisk, de har ju ett mål i sikte (fodret), dessutom slipper de belastningen av en ryttare. All denna skritt bygger upp hållbarheten. Genom att ha ett bra och välpreparerat underlag i lösdriften blir hästarna automatiskt fina i ben och hovar.

-  Det är sedan länge väl känt att välskötta djur i utedrift generellt sett är friskare och mer välmående än djur som hålls i stall. Det livet är bättre anpassat till deras förutsättningar helt enkelt.

Tränaren berättar:

"Gallorna blev mycket bättre"

Bruno Degreef, tränare med beridarexamen från Warendorf, har erfarenhet av både egna hästar och elevers hästar i Active Stable-lösdrift. Han ser många fördelar med att hästarna får röra sig mer: - Hästen är skapt för rörelse och behöver det för att må bra i både kropp och knopp.

När Bruno arbetade i Tyskland var det en av tävlingshästarna i svår klass dressyr som hade många och hårda gallor. - Han reds en timme om dagen och skrittades en timme. När han sedan, som pensionär, fick gå i lösdrift blev gallorna mycket bättre! Det fick upp mina ögon för hur stor skillnad mängden rörelse kan göra för hästens hållbarhet.

Idag går några av de unghästar som finns i träning hos Bruno i lösdriftssystemet Active Stable. - Det är en stor arbetsmässig fördel att de redan är igång i muskler, leder och senor och på så sätt beredda på arbete. Då är också skaderisken mindre. Dessutom är de stimulerade både mentalt och fysiskt och därmed mindre komplicerade att rida och hantera. De har lite mindre energi än de hästar som står på box, men på ett positivt sätt, de är mer "lagom", säger Bruno. De tar till sig träningen bättre. Jag skulle inte vilja säga att de blir tröttare av att gå ute, tvärtom. De "konditionstränar" ju hela dagarna och blir helt klart fysiskt starkare än "boxhästar". Jag har unghästar både på box och i lösdrift, och den mest utmärkande skillnaden är väl att jag får lägga ner lite mer tid på de i box, för att värma upp deras kropp och varva ner deras knopp.

Det är inga problem att ta in lösdriftshästarna på box när det behövs: - Det märks ingen skillnad mot "boxhästarna", fortsätter Bruno. Snarare är de mer villiga att följa med in för arbete än hästarna som bara är ute dagtid.

När någon häst ska iväg på tävling duschas den dagen innan och släpps sedan ut igen. - Visst, de ser inte lika snygga ut i pälsen som boxhästar, men det är väl också den enda nackdelen. De blir inte lika blanka som en häst som står inne och de yngre kan ha en del bitmärken när de äldre "talat om" hur de ska sköta sig. Å andra sidan så slipper man mocka, så då kanske man kan ägna lite extra tid åt rykten, ler Bruno.

- Jag tycker inte att det är krångligare att ha hästar som tränar i lösdrift än på stall. Man behöver inte ta någon särskild hänsyn till det ur träningsaspekten. När det blir kallare går det mer energi till att hålla värmen och man får komma ihåg att hänga med i svängarna och öka grovfodergivan, påminner Bruno. Gör man det är det inga problem för dem att gå ute. De elever som har sina hästar i lösdriftssystemet jaktklipper dem och använder täcke vintertid.

Avslutningsvis säger Bruno: - Jag arbetade en tid på en stor ridskola i Belgien med 250 hästar. Alla gick ute i stora hagar på nätterna och det fanns i princip inga skador eller "ridhältor".

Hästägaren berättar:

"Bailon har satt mer muskler och blivit ännu mer arbetsvillig"

Sedan Bailon började gå i Active Stable-lösdrift för ett halvår sedan har ägaren Lena Marklin sett flera positiva förändringar. - Bailon har alltid varit arbetsvillig, men nu är det till och med ännu bättre! Dessutom har han satt mer muskler och håller hullet.

Bailon är 11 år och har alltid stått i vanlig box tidigare. Trots det tog det inte mer än två dagar för honom att vara helt inskolad i systemet med foderautomater. - Man kan läsa av det via datasystemet, och redan andra dagen åt han hela sin giva av både kraftfoder och grovfoder, berättar Lena. Han stormtrivs i flocken och ändå verkar det som om han även ser fram emot när jag kommer. Han har blivit gosig, vilket han inte var tidigare, och som sagt ännu mer positiv till arbete.

- Förr var det svårt att få Bailon att hålla hullet, men nu är han rund och fin och har dessutom satt mer muskler, fortsätter Lena. Tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro så har han faktiskt mer arbetsenergi! - Det enda negativa jag kan komma på är väl att det är lite tråkigt som ägare att han är mera häst nu, han är inte lika beroende av mig för att klara sig och det finns färre spontana mysstunder eftersom han inte står i boxen, säger Lena och ler.

Lena tränar aktivt med Bailon och rider dressyr på medelsvår nivå. - Det gör att jag väljer att ha honom helklippt på vintern och använda täcke. På den här anläggningen har vi dessutom tillgång till hästsolarium, så det har aldrig varit något problem att behöva släppa ut honom svettig. Bailon kom hit i november, när det var ganska kallt, men han hade inga problem att ställa om sig till att vara ute dygnet runt. Man får anpassa täckesvalet efter hur kallt det är. Nu på sommaren är han självklart utan täcke.

För hästar som är matfixerade och bråkiga vid utfodring kan det vara positivt med foderautomater. - När Bailon stod på box var han väldigt jobbig vid utfodring. Att slippa den stressen har varit bra för honom, det har ändrat hela hästen. Bland annat så vävde han tidigare, och av det finns ingenting kvar.

Bailon var också en så kallad "kolikhäst", som hade allvarlig kolik minst en gång per år. Det har inte ens funnits en tendens till det sedan han kom ut i lösdriften. - Jag har räknat ut att jag sparar ungefär 7 000 kronor per år på det i rena veterinärkostnader, för att inte tala om vilken besparing det blir om man ser till hästens välmående.

- "Måstetänket" har försvunnit nu när han går i Active Stable. Hinner jag inte rida behöver jag inte ha dåligt samvete, han har rört sig flera mil ändå. Det känns tryggt även om jag inte kan komma ut, stallägaren kollar till dem flera gånger per dag. Och det går inte att komma undan att det är ganska skönt att slippa mocka. Jag tycker att den här typen av modern lösdrift verkar vara en väldigt bra lösning för hästarna, de är harmoniska och ingen av dem har haft vare sig kolik, hälta eller andra skador under den tid vi hunnit stå här, avslutar Lena.

Box ­- mer tradition än nödvändighet

Man kan fråga sig varför vi har hästar i boxuppstallning om det nu varken är bra för djur, människor eller ekonomi. Det hänger kvar sedan hästen hölls som bruksdjur, inom lantbruket eller armén .

Förändrad användning

Arbetshästarna jobbade större delen av dagen och den tid de tillbringade i stallet gick åt till att äta och vila. Trots att dagens sporthästar ofta inte används mer än runt en timme per dag har vi samma uppstallningsmetod idag. Det medför att de tillbringar majoriteten av dygnets timmar sysslolösa. De små rasthagar som erbjuds ger sällan tillräcklig stimulans. Särskilt inte om de varken innehåller gräs att beta av eller andra hästar att umgås med.

Anledningen till att arbetshästarna stod på stall verkar ha glömts bort och det har utvecklats en föreställning om att hästar behöver hus att bo i, precis som vi själva. Hästar hålls som sällskapsdjur och många hästägare utgår från att de har samma behov och krav på bekvämlighet som vi människor.

Ett annat skäl till att hålla hästar i box är att man vill ha dem lättillgängliga och rena när de skall användas. Ryttarens behov kommer då före hästens behov, kanske på grund av okunskap en intressekonflikt mellan hästens naturliga liv och det liv vi valt åt den. Fritidsryttaren, som bara har en häst, upplever säkert också samvaron i stallet under den begränsade tid då man mockar "sin" box, som trivsam och värdefull. Det känns bra att göra rent och bädda fint åt sin fyrbente vän, samtidigt som man umgås med människor som har samma intresse.

Djurskyddsföreskrifterna har länge gett stort utrymme till sådant som olika mått på boxar, stallgångar och liknande i traditionell uppstallning och det kan ha bidragit till bilden av att hästen behöver ett stall och en egen box. Men på detta plan sker nu en förändring och hästens behov av utevistelse och rörelsefrihet har fått mer plats i regelverket. I dag finns även bestämmelser om att hästar måste ges möjlighet att röra sig fritt på rimliga ytor dagligen och att unga hästar bör hållas i grupp.

Rörelse ger hållbarhet

I flera andra länder hålls hästar i lösdrift genom hela livet, även under tävlingskarriären. I Sverige är det ovanligt att hålla tävlingshästar på detta sätt. Det finns dock exempel på framgångsrika tränare som har det, men då främst inom trav- och galopp.

För många tävlingshästar består vardagen av ett liv i box, några timmar i en minimal hage, gå i skrittmaskin eller ledas i grimskaft en sväng och en timmes träning. Ett skäl som man många gånger hör är rädsla för att hästarna skall skada sig om de släpps i hage. Resonemanget rimmar inte med det vi idag vet om hållbarhet. Hästar är anpassade till ett liv i rörelse och för en häst som tvingas till stillastående nästan hela dygnet blir det svårt att hålla för hård fysisk träning och tävling. Elitidrottsmän använder stora delar av sin vakna tid till fysisk aktivitet för att kunna prestera maximalt och undvika skador.

Hästar är skapta att vara utomhus

Hästar i vilt tillstånd lever i stabila familjegrupper på stora grässlätter. Gräset är relativt näringsfattigt och de måste ägna stor del av dygnet (16-20 timmar) åt att beta och röra sig över stora arealer för att kunna täcka sitt näringsbehov.

Ett bytesdjur som hästen, klarar sig från att bli uppäten av rovdjur genom att springa

ifrån dem och vill därför ha fri uppsikt över sin omgivning för att upptäcka faror tidigt. Det bidrar till att hästen blir kvar ute på slätten i en snöstorm och inte söker upp skyddande

terräng. De hästar som har överlevt och fortplantat sig har varit mycket klimattåliga och

denna egenskap har därför förts vidare. Hästens stora kroppshydda kan spara värme

effektivt genom att den har förhållandevis liten yta som avger värme till omgivningen. En 500

kilos häst har bara en tredjedel av den yta per kilo som en 70 kilos människa har. Hästen har också en mycket effektiv isolering i form av päls som isolerar mot kyla och står emot vatten och vind.

En förutsättning för att hästen skall klara hårt vinterklimat är att den får tillräckligt med foder.

Fodret är bränsle för de processer som håller hästen varm och ju mer foder den får, desto

kallare miljö klarar den. En häst med vinterpäls som får fri tillgång till foder, så att den kan

öka sitt intag vid behov, har inga problem att leva i svenskt vinterklimat. Den har inget behov

av skydd, utan har det lika skönt liggande i en snödriva när det är tio minusgrader som vi människor har inomhus under ett duntäcke, hur konstigt det än låter. Utemiljön är betydligt hälsosammare för hästen än stallmiljön och det är viktigt som hästägare att kunna bortse från vår egen upplevelse av klimatet.

LÄSTIPS:

Förstudie om hållbar hästuppfödning, Vet. Med. Dr. Per Michanek och Agr. Lic. Michael Ventorp, på uppdrag av Bollerups Lantbruksinstitut, 2008.

//FAKTARUTA//

Billigare än boxstall - trots foderautomater

Stall med enhästsboxar: 160 000 kr/hästplats

Isolerat, inkl gödsellagring men utan foderlagringsutrymmen och hagar, källa: LRF.

Lösdriftssystem: 95 000 kr/hästplats

inkl ligghall, full utfodringsautomatik och 150 kvm hårdgjord rastgård per häst men utan skötselavdelning.

Gäller det ett stall för 20 hästar är lösdriftssystemet 1,3 miljoner billigare. De pengarna kan läggas på en exklusiv skötselavdelning eller varför inte ett ridhus. Eftersom arbetsinsatsen blir mindre med en intelligent lösdrift kan även driftsekonomin bli bättre.

//...//

//FAKTARUTA//

Så lång tid tar det

Tidsfördelning av arbetet i boxstall:

¼ mockning

¼ foderberedning och utfodring

¼ in- och utsläpp i hage samt ströa boxar

¼ administration, skötsel av ridbanor, reparationer mm

(källa: tysk studie)

Mocka enhästsbox: 7,5 min/box och dag

(källa: fördjupningsstudie Hippologenheten SLU)

Skötsel av Active Stable-lösdrift: 3-6 minuter per häst och dag (inklusive visitation), beroende på årstid.

(källa: Jörgen Hölmark, Wiggeby Gård)

//...//

//FAKTARUTA//

Fakta och myt om lösdrift

Hästsportens högskolor och sportens förebilder, professionella tränare och tävlingsryttare, håller ofta sina hästar i traditionella boxstall. Som skäl för att hålla hästar i box hör man bland annat:

1. Tävlingshästar är känsliga och kan fara illa av uteklimatet .

Eftersom tävlingshästar får mer foder än andra hästkategorier blir de snarare mer köldtåliga. Hästens klimattålighet är betydligt större än de flesta tror. Att det inte finns eller funnits vildhästar i norra Sverige beror snarare på att det är för kallt för gräset än för hästen.

2. Skaderisk .

När hästar som står mycket inne och som inte är vana att gå i grupp tillfälligt släpps ut finns betydande skaderisker. Hästar som är vana att gå ute i grupp har däremot inte ökad risk för skador. Att hålla hästar i individuell lösdrift är ett alternativ för "flockovana" hästar, som tar bort risken för skador orsakade av andra hästar.

3. Hästarna springer av sig för mycket energi .

Erfarenheter från trav- och galopphästar som hålls i lösdrift visar tydligt att så inte är fallet.

4. Tävlingshästar behöver stå inne och vila eftersom de tränar så hårt .

Hästar som tränas hårt behöver röra sig även resten av dygnet för att bli starka och hållbara. Kroppens läkande system fungerar dåligt vid stillastående (till exempel kräver blodcirkulationen i ben och leder rörelse).

5. Hästarna blir smutsiga och långhåriga när de går ute .

Det är helt riktigt. Att hålla hästen i skinande "show-condition" kräver mer arbete om de går ute. Å andra sidan tar resten av stallskötseln mindre tid i anspråk - mocknings- och utfodringstid kan bli kvalitetstid med hästen där man ryktar mer.

//...//